Läsutmaning #40

#40 Läs en bok som utspelar sig för minst 20 år sedan

Titel: Mayhem
Författare: Sara Pinborough
Sidor: 339
Serie: Mayhem #1 
Språk: Engelska

Betyg: 3 av 5











Jack the Ripper härjar på Londons gator och i skuggan av Jacks mord gömmer sig en annan seriemördare. Flera kroppsdelar har fiskats upp ur Themsen och Dr. Thomas Bond utreder fallet, en utredning som gör att han blir mer och mer nerdragen i stadens opiumhålor. Themsenmördaren verkar vara driven av en ondska som inte kan vara mänsklig, eller? 

-

Åååh! Kolla vad fint omslaget är!!

En sak jag tycker är sjukt coolt med denhär boken är att den blandar historia med mytologi! Karaktärerna är baserade på verkliga människor och Themsenmördaren fanns på riktigt. 

Dethär var en underhållande, om än lite seg, bok. När jag började läsa förstod jag typ ingenting, kapitlena med Dr. Bond är skrivna i förstaperson och språket är ganska snirkligt emellanåt. Fick ibland läsa om en mening två tre gången innan jag förstod den. Men efter ett tag blev det lättare.

"Sitting alone in the mortuary I had begun to feel slightly ill at ease; I wasnt sure if it was the dreg of the opium or just my current sleepless exhaustion, but I was finding the odour and the cramped confines far more macabre than was normal, and Hebbert's brisk cheer was entirely the tonic I needed"

Det var många beskrivningar i boken, atmosfärer, miljöer och känslor, så man ser verkligen omgivningen framför sig, men det blir inte för mkt satt det inte finns rum för egen fantasi. Väldigt fint balanserar av Sara där :) Det är ett väldigt grått, kallt och smutsigt London hon målar upp förövrigt. Det övernaturliga elementet är skickligt invävt i berättelsen. 

En sak som gjorde mej ganska förvirrad är de, ibland, väldigt långa beskrivningar/självreflektionerna Dr. Bond "håller på med". Jag tappade tiden och det kändes som att det gått flera minuter i boken men sen svarade han på en fråga eller fortsatte samtalet som om det inte vart nått avbrott och jag var tvungen att gå tillbaka och kolla upp det senaste som sades. En annan sak jag tycker vart lite konstigt var dagboksinläggen. De kändes så detaljerade och skrivna ur ett icke-dagboks-perspektiv, speciellt konversationerna tyckte jag var för "författade" för att vara skrivna i en dagbok. Men vad vet jag, man kanske skrev dagböcker så 1885 :P

-

Sammanfattningsvis kan språket kan vara ganska svårt emellanåt och ibland känns boken lite seg. Men överlag är det en underhållande bok med mycket atmosfär och känsla. Notera datumen på kapitlena också, annars blir boken bara förvirring på 339 sidor :P

Jag kommer nog läsa fortsättningen Murder någon gång. Jag är en sucker för vackra omslag!